första gången vi "träffades" var på nyår, och shit vilken ögonkontakt vi hade.
när jag kom hem hade du lagt till mig på msn det var där det började,
du var så himla snäll att jag trodde att det inte var sant.
dagarna gick och vi började träffas, och jag visste inte riktigt
och jag frågade ändå dig om du ville ha något seriöst och du sa att du inte ville det just nu,
men sen märkte jag att det började bli mer och mer seriöst, och jag vet
seriöst inte om jag skulle orka det igen. men samtidigt som jag hade dig brevid mig
så tyckte jag om dig så starkt som vän, men det jobbiga va att dom ändra sig ingenting.
önskade dom gjorde det för du är verkligen en toppen kille, känner mig så SJUKT pissigt
as dum men jag kände att jag vart tvungen att vara ärlig både mot dig och mig.
du är sån grymt snäll kille, jättefin på alla sätt, men jag känner bara att jag vill ha dig som vän.
förlåt dom här orden betyder verkligen det som står filip jag menar det verkligen
FÖRLÅT...